Ad libitum

Ligger i sängen och känner efter. Varför blir man alltid lite blödig på kvällarna?

Man tänker liksom mest då. Saker man kanske undviker att tänka på kommer upp till ytan. Minnen och gamla tider rispar lite extra och vissa låtar är svåra att lyssna på och man sitter mest och sappar. Man blir okoncentrerad och tappar nästan kontrollen över muren som måste få stå ivägen för att allting inte ska nå in. Den måste stå där för att jag ska kunna andas och hålla mig över ytan. Den måste stå där för att jag inte ska tappa fotfästet. Och jag måste vrida huvudet till vänster mellan varven och titta på Jerry och sätta på låtar som inte är förknippade med tunga saker. Jag vill se frammåt inte bakåt. Jag vill nå mina mål och jag vill kämpa kämpa kämpa!

Imorgon ska jag på bokrean med farmor och ta en fika efteråt. Det blir mys. Ska sova snart så tiden går fortare.

Puss och kram på Er

* *Godnatt* *