Ad libitum

Känner mig så grymt deprimerad. Och irriterad. Har lust att skrika rakt ut.
Så trött. Orka sitta här som ingenting och inte känna någonting. Eller jo jag känner - total besvikelse.
Och utmattning.
Huden känns obekväm och trång, som om jag går runt som någon annan än mig själv.
Jag kommer komma upp igen, ta nya tag och vara sådär stark och glad som jag vet att jag kan vara.
Men inte idag. Idag vill jag bara dricka kaffe, bedöva huvudet med musik och inte bry mig om någonting.
Idag orkar jag inte känna efter inuti hur det känns eller hur jag mår.
Jag vill inte prata om jobb eller framtid eller bli daltad med på något sätt. Jag vill bara bli lämnad ifred.
Se inte på mig, rör mig inte, prata inte med mig - om du inte har någonting att säga som lyfter upp mig en aning från var jag än befinner mig nu dvs.
Eller proppar mig full med semla som min far planerar att göra senare idag. Det är rätta takter farsan.