Ad libitum

Heej folket!
Jag vet att jag inte har skrivit något blogg inlägg på ett tag. Skrivit lite i min dagbok på helgon.net istället, men ska väl vara duktig å skriva här också. Egentligen så mycket roligare att skriva inlägg här ;p
Tobias och jag är beroende, inte av nikotin eller alkohol (eller sex) utan av en serie Tobbe laddat ner, en serie vid namn True Blood som enligt wikipedia (om man kan lita på dom) kommer sändas i Sverige i oktober i år. Vi har snart kollat färdigt på serien haha, suckers! ;p Och åhhh vad den är underbar! Grymgrymgrym. Vi sitter klistrade framför datorn varjde dag när han kommer hem från jobbet och ser typ 2-3 avsnitt på raken. Och somnar sent varje natt. Fyfy på oss. Snart kommer ju det roliga vara slut om vi fortsätter i den här takten :|

Jag skulle göra pannkakor igår och det slutade inge bra. Precis när jag skulle börja steka mina pannkakor så lyckas jag putta till bunken med smet så den åker ner på golvet och det är tamefan smet överallt! På bänken, på golvet, det har tillochmed lyckats kila in i springorna i de lägre köks skåpen. Så jag räknar tyst till 10 och sätter igång att torka. När jag är klar, typ en timme efter för det var ett hav av kladdig smet, så funderade jag på att göra om alltihopa men kände att orken hade försvunnit och nu var jag bara väldigt väldigt hungrig och sur, så jag stekte av den lilla smet som fanns kvar i bunken och fick i mig iaf 4 pannkakor. Sedan satte jag mig på sängen och surade...

Idag har jag disk och dammsugning framför mig. Har sökt på ams sen jag gick upp imorse och imorrn tänkte jag börja så smått med att söka jobb inne i stan. Brunnsparken står först på listan. Sen ska Sofie vara med någon dag också och hjälpa mig med vilka spårvagnar jag ska ta för att nå alla ställen, inte helt haj på det där ännu. Om man skulle vilja åka bort till Haga exempelvis så vet jag inte hur.
Fast man kan ju iförsej alltid gissa...

Tiden släpar sig fram. Inte för att jag vill åka och jobba men det är tråkigt att bara sitta.
Gick och köpte sushi för en liten stund sedan. Det var mumsigt.
Rasmus mår inte bra, han haltar på ena frambenet och ena bakbenet och kan knappt stå upp. Han bara ligger och sover och ska han hoppa upp i knät eller i sängen så måste man hjälpa honom. De andra katterna på gården har inte varit snälla mot honom :/ Vi ska åka med honom till vetrinären så fort Tobias lön har kommit vilket den gör om sex dagar. Det är hemskt att se honom så här. Jag önskar vi hade haft nog med pengar redan nu så vi kunde laga honom, men allt ska ju vara så jävla dyrt! Aarrgh...
Tänkte krypa ner bredvid honom i sängen strax och vila lite. Typ det enda jag har gjort idag. Grejjat på datorn, duschat, klätt på mig, sovit med katten, ringt Blå Stjärnan, gått till Hemköp och nu ska jag "sova" lite till. Min nyblivna vän, och arbets kollega Madde, skrev till mig på helgon och undrade om jag hade velat komma hem till henne, vilket hade varit skoj!, men vill inte lämna Rasmus ensam. Om han hade mått bra så hade det gått men så är tyvärr inte fallet.

Här ovan kan ni lyssna på en låt med Anna Ternheim som är riktigt bra.
Tycker speciellt om videon, it's kinda cool :)

Nu ska jag sätta på lite musik och krypa ner hos min katt. Puss på er :x

Klockan är 23:42. Ännu en natt att ta sig igenom. Jag vill sova för då kommer dagen fortare. Men det är ändå jobbigt. Jag vill inte krypa ner bland kalla lakan och ensamma kuddar. Jag vill inte vakna upp med kallsvettigt täcke.
Jag vill inte sova själv. I need u.

Sitter hemma hos mor min. Kom hem från en veckas skid åkning i Åre, i måndags. Hade jätteroligt och det var så skönt att få komma bort och andas lite kall fjäll luft. Nu är jag tillbaka i stora Stockholm, fyllt av minnen och stressade människor. Och det känns...tomt. I Åre var jag på semester kan man säga. Och nu har jag kommit hem. Men vadå hem? Hem till vadå? Splittrad vänskap, föräldrar som hittat ny kärlek på varsitt håll...känns inte som jag riktigt får plats lr räcker till längre. Hem till en tom plats i matrummet hemma hos pappa där Shaddes kaninbur brukade stå. Nu är den borta och likaså han. Hem till alla dessa tankar och minne efter minne som skakar om mig regält. Jag hade mitt första samtal hos en kurator på ungdomsmottagningen igår. Har äntligen fått foten ur och vågat förstå att jag inte är perfekt och att jag inte klarar av vad som helst. Känner mig vilsen. Jag skulle säkert med rätt energi och styrka kunna ta mig tillbaka till det glada och kaxiga jag som jag egentligen är. Men jag har varken energin eller styrkan för att kunna det just nu. Att gå och få prata med någon profesionell och erfaren som Orkar Lyssna, är så jävla skönt att det inte finns ord för det. Kommer bli en hel del tårar och en hel del svarta spår att ta sig igenom, men i slutet, tillslut kommer det vara värt det och jag kommer ha fått en extra push frammot i mitt liv. Just nu står jag bara och trampar på ett och samma ställe. Det räcker inte med att hitta ett jobb. Jag måste hitta mig själv också. Annars är det helt omöjligt för mig att orka leva och fixa saker och räcka till för andra och orka dra tunga lass. Jag är värd att må bra, varför skulle jag inte vara det? En dag ska jag vara: i en lägenhet med Tobias vid min sida, en kisse i mitt knä, en fot i arbetslivet, pengar på banken, vänner som verkligen Är Där och en ljus framtid. Det är vad ja önskar mig. Verkligen önskar mig. Godnatt...

Som ni vet - eller ja de kanske ni inte vet, men jag har planer på att så småningom skaffa katt! Dvs när jag fått jobb och är nerflyttad hos Tobias, inte innan såklart. Man kan inte ha katt utan ekonomi liksom. Har tänkt på det här väldigt länge, iförsej alltid velat ha katt men mina föräldrar har aldrig velat skaffa någon :/
Nu då när jag börjar så sakterligen stå på egna ben och "vuxna" till mig, så kan det ju vara dags att äntligen göra slag i saken. Gillar både randiga, vita, grå, gräddfärgade, röda, och svartvita katter och korthåriga och långhåriga. Men det finns ju vissa färger och pällstyper osv som man fäster sig vid mer än andra. Exempelvis gillar jag vackra ögon så därför skulle min katt eller katter ha riktigt gröna ögon eller intensivt blåa. Tobias ville inte ha katt till att börja med när jag tog upp det för några månader sedan men här om dagen hade han fönstret i sovrummet vidöppet för att vädra lite och plötsligt kröp det in en katt och hälsade på. Sedan dess har han blivit lite mjukare och vill gärna ha katt. Weiii :)
Eftersom jag tycker om katter kommer jag nog ha fler än en under min livstid. Dock har jag tittat på en massa olika raser på google och blocket och jag blev förälskad i särskilt en ras. Så himla vacker som vuxna och ljuvligt söta som kattungar! Rasen heter Ragdoll och finns i colourpoint, mitted och bicolour, och fyra färgvarianter - brun, blå, choklad och lila.  Im totally in love :* Meep.

Kattungar Ragdoll:







Vuxna Ragdoll:






Som sagt. Jag är kär. Ni som läser det här och ser bilderna på katterna: Erkänn, de är helt Underbara!!

Om någon är nyfiken på vad som annars händer i mitt liv så kan jag säga att det inte händer sådär jäätte mycket. Kollat på film idag med mamma och på tv, ätit god middag (pastagratäng) och knaprat salta pinnar. Sedan har jag lyssnat på musik och pratat med Tobbe några gånger i telefon. Senast för typ 2 timmar sedan - Vårt vanliga godnatt-samtal. Vet inte hur det är med honom men jag kan inte sova om jag inte fått höra att han mår bra. Han är jättesjuk med feber o grejer nu tex. Skickade hans bror till att handla förkylningsmat till honom - glass, några bananer, vaniljyogurt, juice, varma koppen soppa, c-vitamin tabletter. Det är iaf den enda typ av kost som jag lyckas få i mig när jag är sjuk. Hå hå jaja...
Nej. Nu är jag lite trött. Hade vart trevligare att säga pömsig för er som vet vad det betyder - men det är jag ju dessvärre inte. Hah. Godnatt på er ppl. Eller ja, godnatt i största allmänhet för nu tänker iaf Jag sova. Heipa! :)

Jag älskar dig. Gör inte såhär. På ytan är vårat förhållande underbart och jag har en underbar pojkvän, Du Är en underbar pojkvän. Men jag orkar inte mer. Det under ytan kryper upp till verkligheten och jag vågar aldrig stå på mig och säga ifrån eller prata allvar med dig för jag är så fruktansvärt rädd att förlora dig!
Men nu har jag sagt ifrån. Nu har jag pratat allvar och vi ska diskutera allting ikväll.
Och jag fasar för det värsta.

Jag har en glasbit i foten. Jag orkar inte göra frukost/lunch så jag livnär mig på jordnötter. Jag fryser om mina händer och jag är för lat för att ta på mig något bättre än det jag sov i inatt. Måste köpa tamponger men kan inte stödja på foten så Tobias ska göra det till mig efter jobbet. Mina p-piller är slut så pappa postar en p-karta till mig idag, så den bör vara här imorgon.
I lördags bakade älsk och jag morotskaka (perfekt resultat ^^) och på söndan kom hans vän Erik förbi och vi tittade på två filmer i rad och åt god mat som Erik lagade åt oss. Hemma gjord potatissallad är mums! Det blev dessvärre en massa disk som ingen orkade ta hand om vilket betyder att jag måste diska idag och leka hemmafru igen. Yesyes. Man kan ju gnälla för mindre... Jag fortsätter att fundera på Om jag ska tatuera mig, När jag ska tatuera mig och Var jag i sådana fall ska ha den. Vill gärna ha två men vet inte vilken jag ska börja med. Det står i alla fall mellan två objekt. Bilden på skogsalven och en till:

Denna tycker jag är skithäftig och väldigt fin! Skulle passa bra på skulderbladet men även på låret eller vid höften. Får se hur det blir. Jag har i vilket fall som helst inte råd nu så jag kan lämna det ämnet så länge. Men jag återkommer var så säker!!


Bråket med mamma är över och det är rätt stillsamt mellan mig och resterande familjemedlemmar. Det känns skönt. Tobias och jag verkar befinna oss på rätt bana och förutom glasbiten i foten så verkar allting kunna lösa sig till det bästa. Jag låter som en harmonisk japan - jag känner mig nästan som en, haha. Dock kommer jag aldrig lära mig tycka om varken sushi eller chie-te! Här är det blodig biff och pommes som gäller och gärna några öl till ;)
She's the man!

Vad fel man kan tro om människor. I ena stunden tror man sig veta hur de tänker och i andra stunden är allting borta. Kom & hugg mig i ryggen flera gånger med en kniv, jag ska stå emot att grimasera. Jag känner ingenting. Jag biter ihop. Prova igen. Mm det känns men jag känner det ändå inte. Vill inte känna, står emot. Sluta hugg då!?


Från en natt full med tankar och skruvande hit och dit i sängen och slutligen somna kallsvettig runt 3 - Till att vakna med solen bländande ljus utanför fönstret och blåklintsblå himmel.
Det borde ju betyda att bättre tider är på väg. Jag tar det i alla fall som ett gott tecken och ska fira det hela med en promenad. När jag har stoppat i mig någonting och druckit te och klätt på mig lite varmare kläder - Då ska jag ut. Helt vindstilla är det dessvärre inte, det hade vart trevligt. Sitter och dricker blandsaft och lyssnar på låt efter låt med No doubt på youtube. Fan vilka minnen. Johanna och jag brukade yla i kapp till Underneath it all och kravla runt som två fjortisar. Det var tider det. Vore det inte skönt att återvända dit? Bara för en dag? Jag ska bara packa så kommer jag! Fixar du tidsmaskinen då? Bra. Here I come!

Pratade med farmor i telefon för en liten stund sedan. Vi diskuterade påsken och vilka som ska ut till henne på Svartsö och hur många vi blir i år och om Tobbe får följa med osv osv osv. Hon och jag har en del planer men de är hemlighetsstämplade för tillfället ^^ Vore mys dock - 4 dagar i skärgården med förhoppningsvis vackert väder. Måsarnas skri, kluckande vågor, lukten av salt, solvarma katter. Det är min harmoni, friska andetag. That I will need.


Dedicated to you Johanna :)